Många tycker om att duscha. Inte jag. Visst, det kan vara skönt, som idag då jag gick hem från träningen i trekvartslånga träningsbyxor; en halv miil i 15 minusgrader. Inte så trevligt när man inte kände benen längre. Då var det ju rätt så mysigt med en varm dusch. Men annars, nej.
Anledningen till detta är att jag konstant är lite rädd för att en orm ska komma upp ur golvbrunnen. Kan inte blunda i mer än 5 sekunder innan känslan av panik sakta kommer krypandes, (kan bli problematiskt när man har schampo i hela ansiktet) och ibland blir jag till och med rädd för duschslangen.
På grund mitt dusch-issue är det tur att jag har en gåva; jag "kan inte" lukta svett under armarna. For real. Skriver inte detta för att skryta, (bara mina allra närmaste vänner vet om det, för vad är det att skryta om egentligen? Inte direkt något man drar upp på efterfesten eller under sanning el. konka) utan jag tycker det är rätt fascinerande.
Detta löser i alla fall många problem. Behöver inte duscha. Behöver inte lukta svett.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar